När Arlanda Express invigdes i november 1999 togs ett stort steg framåt i flyg- och transportsverige. Det blev plötsligt möjligt att på bara 20 minuter ta sig enkelt och bekvämt från Centralen till Arlanda flygplats.
|
Ett önskemål med höga krav
En järnväg mellan Stockholm Central och Arlanda var ett gammalt önskemål. Under 1980-talet hade det blivit alltmer uppenbart att antalet flygpassagerare skulle komma att öka mycket kraftigt. Därtill kom allt högre krav på att vägtrafiken till och från flygplatsen skulle avlastas med spårbunden trafik. Bakgrunden var det "utsläppstak" som bestämmer mängden miljöskadliga föroreningar som får släppas ut i luften. För att kunna bygga en tredje landningsbana och ändå klara kraven behövdes ett nytt resealternativ till och från Arlanda.
|
Foto: LFV/Daniel Asplund
|
Finansiering
Arlandabanan blev det första stora infrastrukturprojektet på över hundra år som till största delen finansierades med privata medel. Traditionellt sett skulle merparten av pengarna ha tagits från skattebetalarna men Sveriges ekonomi krävde en annan lösning: ett antal internationella storbanker övertalades att ställa upp med lån, med endast de framtida biljettintäkterna som garanti, i vad som blev ett för Sverige unikt samprojekt mellan stat och näringsliv.
|
Foto: fotoakuten.se |
Vem gjorde vad?
Banverket fick i uppgift att sköta utbyggnaden från två till fyra spår på sträckan närmast Stockholm, mellan Ulriksdal och Rosersberg. För själva Arlandabanan, det vill säga sträckan mellan Rosersberg över Arlanda, och tillbaka till stambanan vid Odensala, utlystes emellertid en anbudstävling.
Tävlingen avgjordes i augusti 1994. Det segrande konsortiet ALC bestod av de svenska företagen NCC, Siab och Vattenfall samt de brittiska företagen Mowlem och GEC Alsthom. 1995 kunde arbetet sätta igång. NCC och SIAB svarade för alla bygg- och anläggningsarbeten samt kontaktledningar. Brittiska Mowlem levererade spår och växlar och GEC Alsthom byggde tågen och levererade signal- och telesystem.
Sedan 2004 ägs A-Train AB av Macquarie Group.
|
Pricken över i
Uppdraget att rita de ljusa och estetiskt avskalade stationerna, som tillsammans med de gulgrå, strömlinjeformade tågen gett Arlanda Express ett välkänt ansikte, gick till White arkitekter. Grundtanken var att stationerna under jord skulle ha samma atmosfär som flygterminalerna ovan jord.
|
Foto: Niklas Alm |
När så det första tåget kunde lämna Centralstationens perrong, den 24 november 1999 vid den officiella kungliga invigningen, sattes pricken över i:et i en historia fylld av kreativa samarbeten och okonventionella lösningar.
|
Lite fakta om bygget
• 400 000 m3 jord schaktades
• 100 000 m3 järnvägsbank fylldes upp
• 820 000 m3 berg schaktades
• 300 000 m3 spårballast lades ut
• 29 växlar installerades
• 8 660 meter tunnlar sprängdes
• 3 stationer byggdes under Arlanda Flygplats
• 21 konstbyggnader uppfördes (såsom broar, betongtunnlar etc.)
|
Foto: Sven Tideman
|
|
Våra tåg
Det första Arlanda Express-tåget kom till Sverige i juni 1998, mer än ett år innan den ordinarie trafiken startade. Det strömlinjeformade expresståget, med sin knallgula spetsiga nos, hade byggts av Alstom Transport Ltd i Birmingham och var specialanpassat för sträckan mellan Arlanda och Stockholm med allt vad det innebär av höga krav på snabbhet, punktlighet, komfort och säkerhet.
|
Foto: Tim Jansson |
Nu väntade testkörning, testkörning och åter testkörning. Ett mycket omfattande testprogram skulle hinna genomföras innan tågtrafiken kunde komma igång. Inte nog med att tågen i sig måste fungera perfekt, de ska också fungera tillsammans med det automatiska säkerhetssystem som finns längs banan, med signalsystemet och de el- och spänningsförhållanden som de måste anpassas för. På plats fanns inte mindre än tre myndigheter, Elsäkerhetsverket, Banverket och Järnvägsinspektionen, för att kontrollera testkörningarna.
Efter det ett år långa eldprovet kunde så de första Arlanda Express-tågen börja trafikera banan i november 1999.
Fakta om tågen
- Tillverkare: Alstom Transport Ltd, Birmingham, England
- Antal tåg: 7 tågsätt
- Utformning: Varje tågsätt består av två motorvagnar och två mellanliggande vagnar
- Högsta hastighet: 200 km/tim
- Antal platser: Varje tågsätt har 190 sittplatser
- Bagagehyllor: I varje vagn finns väl tilltagna bagageställ vid varje dörrpar
- Bekvämlighet: Tågen har luftkonditionering. Påstigning sker direkt från perrong utan trappsteg
- Tillgänglighet: I en av mittenvagnarna finns speciella platser för rullstolsburna samt handikapptoalett och skötbord.
|
|