Om A-Train
Arlanda express ägs och drivs av A-Train AB. När banan stod klar hösten 1999 överlämnades anläggningen till staten. I gengäld leasar nu A-Train AB tillbaka Arlandabanan med en exklusiv koncession, dvs. rätten att köra tågtrafiken fram till år 2050, och verksamheten drivs helt och hållet på marknadsmässig grund.
När byggdes Arlanda express?
Arlanda express började byggas 1995 och stod klar 1999.
Ägare
Portare 1 AB
Aktierna såldes av Macquarie European Infrastructure Fund 2014, som hade ägt A-train AB sedan 2004. Portare ägs av State Super, Australian Retirement Trust och Ginko Tree. Förvärvet föregicks av en godkännandeprocess av de nya ägarna samt koordinering mellan ägarna och AIAB.
Om ägarna:
STC Pooled Fund (State Super)
State Super äger 37.5% av aktierna i Portare.
Australian Retirement Trust (ART)
Australian Retirement Trust äger 25% av aktierna i Portare.
Gingko Tree Investment Ltd
Kaptialförvaltare av 37.5% av aktierna i Portare.
Ledningsgrupp
| Namn | Roll |
|---|---|
| Magnus Zetterberg | Chief Executive Officer (CEO) |
| Oscar Leopoldson | Chief Financial Officer & Deputy CEO |
| Mia Lindström | Customer Service, Communication & Sustainability Director |
| Jimmy Ahl | Chief Technology Officer |
| Hanna Larsson | Chief Information Officer |
| Maria Morwall | Chief People Officer |
| Axel Nilsson | Chief Commercial Officer |
| Andreas Binz | Chief Operating Officer |
E-mail: förnamn.efternamn@atrain.se
Arlanda express historia på 1 minut
När Arlanda express invigdes i november 1999 togs ett stort steg framåt i flyg- och transportsverige. Det blev plötsligt möjligt att på bara 18 minuter ta sig enkelt och bekvämt från Centralen till Arlanda flygplats.
För att kunna bygga en tredje landningsbana och ändå klara kraven behövdes ett nytt resealternativ till och från Arlanda.
Traditionellt sett skulle merparten av pengarna ha tagits från skattebetalarna men Sveriges ekonomi krävde en annan lösning: ett antal internationella storbanker övertalades att ställa upp med lån, med endast de framtida biljettintäkterna som garanti, i vad som blev ett för Sverige unikt samprojekt mellan stat och näringsliv.
Arlandabanan blev det första stora infrastrukturprojektet på över hundra år som till största delen finansierades med privata medel.
Banverket fick i uppgift att sköta utbyggnaden från två till fyra spår på sträckan närmast Stockholm, mellan Ulriksdal och Rosersberg. För själva Arlandabanan, det vill säga sträckan mellan Rosersberg över Arlanda, och tillbaka till stambanan vid Odensala, utlystes emellertid en anbudstävling.
Tävlingen avgjordes i augusti 1994. Det segrande konsortiet ALC bestod av de svenska företagen NCC, Siab och Vattenfall samt de brittiska företagen Mowlem och GEC Alsthom. 1995 kunde arbetet sätta igång. NCC och SIAB svarade för alla bygg- och anläggningsarbeten samt kontaktledningar. Brittiska Mowlem levererade spår och växlar och GEC Alsthom byggde tågen och levererade signal- och telesystem.
Fakta:
Tillverkare: Alstom Transport Ltd, Birmingham, England.
Antal tåg: Det finns sju antal Arlanda expresståg.
Utformning: Tågen består av två motorvagnar och två mellanliggande vagnar.
Högsta hastighet: Arlanda express åker i max 200 km i timmen.
Antal platser: Det finns drygt 200 sittplatser per Arlanda expresståg.
Bagagehyllor: I vagnarna på tågen finns rymliga bagageställ.
Bekvämlighet: Tågen har luftkonditionering. Påstigning sker direkt från perrong utan trappsteg.
Tillgänglighet: I mittenvagnen finns särskilda platser för rullstolsburna samt handikapptoalett och skötbord.
Tågen genomgick en redesign 2006, då inredningen designades av Björn Borg International.
2010-2011 byggdes samtliga tåg om och redesignades ännu en gång. Projektet genomfördes tillsammans med företaget iDesign: Framtidståget lanserades!
Järnvägsnätsbeskrivning (JNB)
Dessa järnvägsnätsbeskrivningar beskriver det järnvägsnät som A-Train AB förvaltar, de villkor som gäller för tillträde, information om förfarandet och kriterier för fördelning av infrastrukturkapacitet. A-Train AB ansvarar för informationen liksom för fördelning av infrastrukturkapacitet.
Pågående samråd JNB
Fastställda JNB
Föreslagna justeringar JNB oktober 2024
Järnvägsnätsbeskrivning A-Train T25
Järnvägsnätbeskrivning A-Train 2024
Network statement A-train 2024
Dokument
TDOK 2017: 0701. Växlar och spårspärrar
TDOK 2016: 0193. Användning av GSM-R på Trafikverkets järnvägsanläggning
TDOK 2014: 0415. Elsäkerhetsföreskrifter för trafikplatser
TDOK 2015: 0309. Trafikbestämmelser för järnväg
TDOK 2020:0074 Detektorer. Hantering av larm samt åtgärder efter konstaterade skador med utgåva 2.0
ATF 06:0 - Trafiksäkerhetsinstruktion, allmän del – Infrastrukturförvaltare, utgåva 5
ATF 06:4 – Trafikering av sidospår i Blackvreten, utgåva 12
Säkerhet ombord / safety on board
Uppförandekod för leverantörer
Uppförandekod för leverantörer
Antikorruptionspolicy
Antikorruptionspolicy juni 20223